Så här identifierar du Fårticka

För att identifiera Fårticka (Phaeolus schweinitzii) korrekt, kontrollera varje av dessa drag i ordning. Felidentifiering är den vanligaste orsaken till svampförgiftning, så korsverifiera alltid med flera källor.

Steg-för-steg-identifiering

1. 1

   Hatt

   Form, färg, ytstruktur och diameter.

   Hatten är oregelbunden, ofta flikig eller njurformad, ibland med flera hattar som växer samman. Ytan är sammetsluden som ung, senare sträv och matt. Färgen varierar från gulaktig, orangebrun till mörkbrun eller nästan svart med åldern. Kanten är ofta ljusare, gulaktig eller orangefärgad, särskilt hos unga exemplar.

2. 2

   Skivling

   Fäste vid foten, färg och avstånd.

   Fårtickan har inga gälar. Istället har den ett porlager på undersidan av hatten. Porerna är vinklade, stora och oregelbundna, 1-3 per mm. Porlagret är först gult till gulgrönt, senare olivgrönt till brunt. Vid tryck eller skada kan porerna mörkna.

3. 3

   Fot

   Längd, form, yta och eventuell ring.

   Foten är ofta rudimentär eller saknas helt, vilket gör att fruktkroppen växer direkt på substratet. Om en fot finns är den kort, tjock, oregelbunden och sammetsluden, med samma färg som hattens ovansida. Den är ofta excentrisk eller lateral.

4. 4

   Kött

   Färg, struktur och reaktion vid snitt.

   Köttet är mjukt och saftigt som ungt, men blir segt och fibrigt med åldern. Färgen är gulaktig till rostbrun. Vid skada eller tryck kan köttet mörkna något. Det har en distinkt, syrlig eller jordig lukt.

5. 5

   Fruktkropp

   Allmänt växtmönster.

   Fruktkroppen är ettårig, stor och oregelbunden, ofta flikig eller rosettformad, ibland med en central fot. Den kan vara ensamstående eller växa i grupper. Unga exemplar är mjukt sammetsludna och har en gulaktig till orangebrun färg med en ljusare, gulaktig kant. Med åldern blir den mörkare, rödbrun till nästan svart, och ytan blir strävare och mer ojämn. Porlagret på undersidan är först gult till gulgrönt, senare olivgrönt till brunt, och porerna är stora och oregelbundna, 1-3 per mm. Fruktkroppen kan bli upp till 40 cm i diameter och 2-8 cm tjock.

6. 6

   Habitat

   Var och på vilket substrat den växer.

   Växer saprotroft eller parasitisk på rötter och basen av stammar av barrträd, främst tall (Pinus spp.) och gran (Picea spp.), men kan även förekomma på andra barrträd. Den orsakar en aggressiv brunröta i veden. Fruktkropparna växer ofta direkt på marken vid trädets fot, på stubbar eller på begravda rötter.

Nyckelfakta

Hattens yta

Sammetsluden som ung, senare sträv och matt.

Tillväxtform

Ensamstående eller i grupper, ofta vid trädets bas eller på stubbar.

Sporavtryck

Vit till blekt gulbrun.

Kroppsfärg

Gulaktig, orangebrun till mörkbrun/svart med åldern.

Lukt

Syrlig, jordig.

Färgförändring vid snitt

Mörknar något vid skada.

Höjd

Upp till 8 cm (tjocklek på fruktkroppen).

Hattdiameter

Upp till 40 cm.

Fruktkroppens drag

• Skivornas fäste: Ej relevant, har porer istället för gälar.
• Fotens form: Rudimentär eller saknas, om den finns är den oregelbunden och tjock.
• Fotens yta: Sammetsluden, liknande hattens ovansida.
• Ring: Saknas.
• Fotens tvärsnitt: Oregelbunden.

Utforska Fårticka