Så här identifierar du Jätteticka

För att identifiera Jätteticka (Meripilus giganteus) korrekt, kontrollera varje av dessa drag i ordning. Felidentifiering är den vanligaste orsaken till svampförgiftning, så korsverifiera alltid med flera källor.

Steg-för-steg-identifiering

1. 1

   Hatt

   Form, färg, ytstruktur och diameter.

   Hattarna är 5-30 cm breda, tunna vid kanten och tjockare mot basen. Ytan är matt, sammetslen till fint luden som ung, senare slätare. Färgen varierar från gräddvit, gulbrun till mörkbrun, ofta med koncentriska zoner. Kanten är vågig och oregelbunden.

2. 2

   Skivling

   Fäste vid foten, färg och avstånd.

   Jättetickan har inga gälar, utan ett porlager på undersidan av hattarna. Porerna är små, 3-5 per mm, runda till kantiga, och vita till gräddfärgade. De svartnar omedelbart vid beröring.

3. 3

   Fot

   Längd, form, yta och eventuell ring.

   Det finns ingen tydlig stam i traditionell mening. Fruktkroppen utgår från en tjock, knölliknande bas som är fäst vid marken eller trädstammen. Denna bas är ofta delvis begravd och består av sammanväxta stjälkar från de individuella hattarna.

4. 4

   Kött

   Färg, struktur och reaktion vid snitt.

   Köttet är vitt, segt och fibröst som ungt, men blir hårdare och träigare med åldern. Det svartnar snabbt vid snitt eller tryck, vilket är ett viktigt kännetecken. Smaken är mild till något syrlig, lukten är svag, ibland svampaktig eller lätt syrlig.

5. 5

   Fruktkropp

   Allmänt växtmönster.

   Fruktkroppen är stor, upp till 100 cm i diameter och kan väga över 50 kg. Den består av många överlappande, solfjäderformade eller spatelformade hattar som utgår från en gemensam, tjock bas. Färgen är initialt gräddvit till ljusbrun, men mörknar till gråbrunt eller svart vid beröring, skada eller med åldern. Porlagret är vitt till gräddfärgat och svartnar också vid tryck.

6. 6

   Habitat

   Var och på vilket substrat den växer.

   Växer saprofytiskt eller parasitisk vid basen av levande eller döda lövträd, främst ek (Quercus), bok (Fagus), men även lönn (Acer), lind (Tilia) och hästkastanj (Aesculus). Den orsakar vitröta i värdträdet. Förekommer ofta i parker, trädgårdar och lövskogar.

Nyckelfakta

Hattens yta

Matt, sammetslen till fint luden som ung, senare slätare. Koncentriskt zonindelad.

Tillväxtform

Flera överlappande hattar som utgår från en gemensam bas, rosettliknande.

Sporavtryck

Vit

Kroppsfärg

Gräddvit, gulbrun till mörkbrun, svartnar vid beröring.

Lukt

Svag, svampaktig eller lätt syrlig.

Färgförändring vid snitt

Svartnar snabbt vid snitt eller tryck.

Höjd

Upp till 50 cm

Hattdiameter

Upp till 100 cm i total diameter för fruktkroppen, individuella hattar 5-30 cm.

Fruktkroppens drag

• Skivornas fäste: Ej tillämpligt (har porer)
• Fotens form: Ej en tydlig stam, snarare en tjock, knölliknande bas.
• Fotens yta: Ej tillämpligt
• Ring: Saknas
• Fotens tvärsnitt: Ej tillämpligt

Utforska Jätteticka